Thursday, February 26, 2009

Banan

Ja banan lär inte vara favoriten när vi börjar med mat till Ludvig, han har precis avslutat en pencillinkur med banansmak. Första gångerna var det intressant och spännande men nu försöker han bara putta ut kletet med tungan. Tur det var sista dosen idag.

Andreas har varit i Stockholm ett par dagar på begravning så vi har varit ensamma. Och det märktes verkligen på tålamodet och orken kan jag säga. När klockan var 5, ungefär då Andreas vanligtvis kommer hem, tittade jag på klockan och tänkte suckande att det är 5 timmar kvar till kvällsamning och sova.... De fem timmarna gick väääldigt långsamt. Mycket långsammare än hela dagen.
Men vi fick endel gjort iaf. Öppna förskolan på tisdagen, promenad, yoga OCH dusch på onsdagen. Satten upp lite saker på Ludvigs rum och åkte och köpte ett nytt (bättre begagnat) soffbord. Nästan dubbelt så stort som det vi hade innan så nu får äntligen lite stämningshöjande ljus plats på bordet (tills lille skrutten lär sig stå, eller krypa och dra i duk). Bordet är vitt och inser nu att nästan allt här upp är vitt. Lite trist sådär. Tur vi har lite färgglada kuddar och gardiner iaf. Försökte liva upp med blå löpare och blå ljusstakar men det tar nog lite tid att vänja sig.

Var hos en neurolog idag. Massa böcker om alzhimers och hjärnan. Känndes lite skrämmande. Men jag skulle bara kika på min arm som varit "domnad" sedan förlossningen då jag fick en spruta. En nerv som kommit i kläm och inom ett halvår ska det vara helt bra trodde doktorn.

Nu vaknar skrutten till liv i vagnen så det är dax för mat...och ännu ett avsnitt av NCIS på datorn.

1 comment:

Alexandra said...

Ha NCIS kollade jag också på när Liam var mindre. Tyckte det var helt ok att sitta och amma till =)